Det där med att vänta tvillingar...
Att få tvillingar är väldigt speciellt, man kan nog aldrig förbereda sig fullt ut på vad som komma skall. Först när man får reda på det känns det bara overkligt. Det är ju redan overkligt att man bär ett barn i magen, sedan ska man bära två...
När jag fick veta att jag skulle få två bebisar 1993, kommer jag ihåg att jag tänkte; hur ska det här gå? Vi som redan har två små barn. Pojkarna var ju bara lite över 1 år respektive lite äver 3 år. Det kändes lite överväldigande.
Det var nog min bästa graviditet, när jag väntade tvillingpojkarna. Allt var så enkelt. Jag mådde så bra förutom att jag hade sådan halsbränna att ingenting stannade klokt i magen på mig. Jag var aldrig hungrig. Min mage var ganska liten och jag bar pojkarna långt fram. Alla sa att du kommer få barn med mycket hår då du har sådan halsbränna. Hahaha, jo en av dem hade mycket hår den andra hade inget hår alls.
Pojkarna föddes så där lagom på försommaren, det var varmt och solen sken varje dag. Exemplariskt i v39 kom de, den 15 juni och de var beräknade till 22 juni.
Jag var helt slut, men så glad att allt gått så bra och att de mådde bra. Jag älskade verkligen att vara 4 barnsmamma.
Hade ingen tanke alls på att det skulle bli fler barn, jag var nöjd och gubben min var nöjd. Visst ville vi väl också ha flickor, men det kanske inte var för oss. Så vi var fullkomligt nöjda.
Det gick några år, 7 år senare stod jag utanför Alvarssons mottagning. Svettig i handflatorna och med en begynnande halsbränna. Alltså, gravid igen!
Min man sa flera gånger - det skulle inte förvåna mig om det är två igen, lagom vi bytt bil😍 Jag trodde inte det. man får inte tvillingar två gånger i rad; normal väg.
När Alvarsson lämnat beskedet sa han att det var bäst ifall jag låg ner ett tag. Jag var visst lite vit i ansiktet. Åkte till blomaffären och köpte två röda rosor.
När jag kom hem så hörde jag att min man satt i traktorn och jag gick ner i åkrarna. räckte över de inslagna rosorna och han öppnade.
- Jag visste det, sa han!
Under hela graviditeten var jag helt säker på att jag skulle få två pojkar till. Jag mådde ju i stort sett likadant som jag gjorde med pojkarna. Skillnaden var att jag i v20 fick sammandragningar som gick över i värkar som de fick stoppa. En jobbig period, där på sjukhuset.
Minns speciellt en barnmorska som sa att kommer de nu förstår du ju att de inte klarar sig, då får det bli som det blir. Alltså inga livsuppehållande insatser för dem då!
Jag grät mig till sömns, bad till Gud samtidigt som jag förbannade honom. När läkaren kom dagen efter frågade jag om detta och läkaren sa att självklart gör vi allt i vår makt för att rädda dem, ni flygs direkt till barnsjukhuset där de på bästa sätt kommer att hjälpa er.
Mina värkar avtog någon dag senare och jag åkte hem. Lite nervös för hur det skulle bli, men skönt att komma hem till familjen efter en vecka på sjukhuset.
Det blev ordination vila och min man blev medsjukskriven. Jag fick inte anstränga mig utan skulle ligga i sängen hela dagarna. Jag blev rent ut sagt ett "helvete" för alla runtomkring mig. Men jag klarade det. Mina tvillingflickor är födda den 16 december och var beräknade till den 3 januari. så de kom i v38. Magiskt. så var vi 6-barnsföräldrar.
Mellan fotona här nere skiljer det 8 år. Korten är tagna någon vecka innan förlossning. Kortet till vänster är när jag väntar tvillingtjejerna och kortet till höger är när jag väntar tvillingpojkarna.
Kortet nedan är taget av min svärfar dagen efter att jag kommit hem med tvillingpojkarna:
Nedan följer två bilder av båda tvillingparen bredvid varandra. Det är på båda bilderna tvilling 1 till höger och tvilling 2 till vänster. Kanske jag bara la dem utan att tänka på det, eller så var det något undermedvetet som gjorde att jag hade det som system😂 Det syns ju vilka som är tjejer och vilka som är killar...
